Oj det känns nästan som jag är otrogen!
Under mina år här på jorden har jag flera gånger insett att jag hamnat i nästan beroendeförhållande till olika företeelser eller fysiska objekt.
Jag kan t.ex. inte tänka mig ett liv utan datorer trots att jag byggde min första 1980 vilket är en hel del år efter min födelse så uppenbarligen överlever man utan dessa elektroniska hjälpredor.
Jag kan inte heller tänka mig ett liv utan internet trots att det först var i mitten på 90-talet som jag började använda det.
Och idag så använder jag dagligen massor av saker som känns oumbärliga som få hade ens tänkt på för mindre än 10 år sedan..
Min senaste aha-upplevelse är min android-telefon.
Den inte bara är min närmaste vän utan även källan till en och annan svordom.
Vad jag älskar mest med den just nu är sättet den möjligör att jag integrerar mitt liv i en liten burk som jag lätt kan stoppa i fickan.
Dessutom är den källan till all nödvändig kunskap, vägvisaren till målen och stödet för mitt minne.
Tills batteriet tar slut...
