Väldigt Anonym

Jag är ju en person som brukar må väldigt bra både fysisk och mentalt.
Besöker nästan aldrig sjukvården och är alltid lycklig över livet.
Men förra året var lite av en medicinsk katastrof för mig.
Inte för jag blev dödsjuk utan för en massa små förkylningar som ungarna drog hem.
(Jäpp bra att skylla på dem)

Jag låg och yrade och drömde mig bort till sagornas värld.
Där fanns det rymdjägare och princessor.



Hur som helst så lärde jag mig att det bästa botemedlet oftast var sömn.
En enkelt och urgammal kur som jag kombinerade med vitaminer.

I år har jag verkligen lyssnat på kroppen och genast hoppat i säng när det känns tungt.
Och samtidigt tryckt i mig vitaminer för någon hundralapp.

Baksidan är att folk nu kallar mig för Törnrosa.
 Ja och så att mitt kiss har en så underlig färg så jag inte vågar kissa offentligt längre.

Ja och så saknar jag mina kompisar i sagornas värld förstås...